Igår fick vi vänta på bussen i 25 min för att jag råkat kolla fel på tiderna. Jag fick en chans till och fick kolla upp när bussen gick hem igen.

M: AAH! NU GÅR DEN OM 3 MIN!

När vi stressat sönder för att hinna så kom vi dit 7 min innan bussen skulle gå!

"Det där var sista gången Malin fick ansvaret att kolla bussarna!"

För att livet skulle kännas lite lättare när vi skulle gå igenom skogen utan gatlycktor för att komma till Julia bestämde vi oss för att sjunga en sång. Roxette.
fick faktiskt skogen att kännas mer hemtrevlig trotts att man inte såg mer än 10 cm framför sig åt gången.

Efter första versen och halva refrängen fick ett skrik som skar igenom mörkret ca. 100 m bort alla att sätta orden i halsen och tvärtstanna.
någon/några vad på väg emot oss, fortfarande skrikandes!

mitt tornedalska arv gjorde sig påmint och jag bestämde mig för att det inte var någon ide att gripas av panik, eftersom det säkert inte var något att vara rädd för.

Ska precis dela med mig av mina tankar men hinner knappt öppna munnen förrens jag bara ser ser dammet efter mitt sällskap som stuckit iväg som åsnor med eld i baken!

De springer för livet och hoppar över stenar och rötter och efter kommer jag (jävligt frustrerad över att jag inte fick chans att vara hjälten i dramat och lugna ner alla) och vrålar:

"Lugna ner er, ööh. akta så ni inte snubblar, typ!"

Det finns vissa stunder jag skulle ge vad som helst för att få inspelat på film. Här är ett bra exempel.

Musiken hängde med resten av kvällen
Med youtube och letssingit placerade vi oss framför datorn.

F&J:"IIIII aaaaaiint gooot the tiiiimee..."
M: "I aint got the time and my daddy thinks I'm fine" (utan melodi)
F&J: ......?
F: Malin du suger! Tyst!

nej vi kommer nog aldrig ändra på oss. och tur är väl det!

du och jag, är vi ett undantag? - anyway så är carro ruggit bra!

pjamasbyxor,

"äh vi dricker lite till cola innan vi borstar tänderna"

,

"Safari har också hjälpt till"

och

"Vi måste köpa skinka på statoil!"

"crazy frog sis" - resultatet av sjukt bra humor (och lite för mkt fritid)

teorilektion idag.
filmen vi skulle se i slutet gick inte i gång, det tog en bra stund att komma på varför.
sen när han äntligen fick igång den frågade han om alla kunde stanna 9 min längre?

"Nej för helvete jag har inte 9 min! min buss går om 4 min och jag är trött och hungrig!"

sa jag såklart inte utan nickade instämmande med de andra och fick sen vänta 16 min på nästa buss.

När jag kom hem så möttes jag av ett tomt kylskåp, inte ens en bytta med kalla makaroner att värma.
men duktig som jag är bestämde mig för att göra en Afrikansk kycklinggryta. en riktig kulinarisk anrättning. (okej det är skitenkelt och jag är less på köttfärssås!)

hade hackat alla grönsaker och börjat fräsa dem i en gryta, samt satt riset på kokning. Då upptäcker jag vi inte har någon kyckling.
Står och väljer mellan två alternativ.
1. Att bli arg
2. Någon annat alternativ till det första, kom dock inte på vad.

Beslutade mig för att den nog skulle bli god som ett vegetarisktsalternativ också.



det blev den inte.

Ungkarlslivet.

med två lägenheter för mig själv en hel helg så kände jag mig som en pojke med guldbyxor! (bortsett från att jag är en tjej då!)

Frihet!
göra vad jag vill när jag vill och hur jag vill!

Tanken.
Hade planerat att kliva upp hyfsat i tid och äta gröt och färskfrukt till frukost, motionera minst en gång om dagen och diska efter varje måltid!

Verkligheten.
Matintagen har bestått av Grekisksallad, pizza och tropiskjuice. (vafan trodde jag? Jag hatar ju gröt!)
När det blev för mkt disk på ena stället flyttade jag över till den andra på heltid!
Och det där med motionen. Räknas tv-shops tittande med fötterna uppflugna på soffbordet? - äsch jag gick faktiskt en promenad till Bergviken för att ta en buss till Liina!

Bastu med glada prickar som avslutades med pizza och 6 olika efterätter hemma hos mig.
Vi sammanfattar det som en grymt trevlig och mysig kväll :)
Liina&Carro stannade över, vi lyfte in en extra säng och låg där alla 3 på rad och fnissade åt saker som blir så sjukt roliga när man är trött (och höga på socker!) - kändes nästan lite som en film. En bra film!

bra dag idag.

nk som hade kunnat vara värre.
Maggan gav mig beröm idag, för allra första gången! Hon gillade min affisch (som jag dock hatar)
Jag kan nästan spela piano, Frank sa att jag spelade bra i takt med trummorna och jag blev pinsamt nöjd.

brabrabra, nästan lite för bra.

ticktack.

Beger mig hemåt och känner hur jag ofrivilligt börjar ticka som en bomb.
fan, bara ingen pratar med mig nu så är det ingen fara - är ju snart hemma!

ticktack, ticktack, hela tiden!
Men det är ju lugnt, nästan hemma nu!

Hemma!
Möts av lukten av mat och tickandet slutat, puh - Jag klarade det här, igen.
det är ju lugnt nu!

lyfter av locket från pannan och möts av något ljusrosa som det fortfarande fräser lite om, alltså alldeles nylagat.

ticktack.

I bakgrunden hör jag hur mamma säger att hon skyndat sig att göra klart maten tills jag skulle komma hem.
Men det är knappt att jag hör henne längre, det bubblar upp ända från tårna, det sprider sig till varenda milimeter i hela kroppen och jag biter ihop tänderna det hårdaste jag kan för att hålla tillbaka det.

tacktaa.. PANG!

M: NÄÄÄÄÄÄ! INTE FISK, VI ÅT FISK PÅ SKOLAN IDAG, SKITÄCKLIGT OCH JAG HATAR FISK. JÄVLA FISK BORDE INTE FÅ FINNAS!

"ibland får jag höra att mitt temperament i samband med blocksocker fall är värre än orkanen felix"

Mamma börjar nervöst gräva bland burkarna i kylen utan större framgång.
Istället försöker hon få mig på andra tankar.

L: Vill du ha tunnbröd Malin?
M: hm, är de det äckliga tunnbrödet?
L: ...?
M: Jaha, men då vill jag inte ha för det är äckligt!

Hur jag än anstränger mig kan jag inte berhärska mig, omöjligt!
allt snällt jag tänker säga omvandlas till "fan, cp & äckligt" så fort jag öppnar munnen.

20 min senare är allt som vanligt igen.
Jag lutar huvudet i händerna och pratar på om hur bra dagen varit, nk:n, datan och musiken
brabrabra.
fan vilken bra dag alltså!

jag tror att jag har bott lite för länge här!

jag vet att man måste vicka nyckeln fram och tillbaka 4 gånger innan man får upp porten och
att det ligger en snart antikgodispåse bakom elementet i entrén (ni vet en sån där som innehöll två klubbor som man doppade i surtpulver)
och när det är 5 trappsteg kvar till slutet av den andra trappan sitter det ett fastkletat tuggummi under räcket.

Jag kan också höra ifall det är mamma eller pappa som kommer hem eftersom jag lärt mig att känna igen deras steg.

nu låter det som jag har ett extremt roligt liv.
"Vad gör du om dagarna då Malin?"

"letar efter gamla tuggummin och tränar på att känna igen folks steg i trappor"

lite spännande är det faktiskt!


något som också håller i sig är det ständig pågående värmekriget,


på höger sida har vi en lugn och sansad man från Tornedalen som "passar" kaffevattnet varje morgon

och på vänster sida en hysterisk, impulsiv kvinna uppvuxen i Skåne som älskar att göra femtioelva saker samtidigt!

beroende på vem som är hemma är det antigen iskallt eller olidligt varmt!
är båda hemma så lurpassar de på varandra och när de tror att den andra inte ser så reglerar de värmen!
men snabbt som ögat är nästa där och reglerar tillbaka!

mamma passar alltid på att sova med balkongdörren öppen när pappa jobbar eftermiddag, samt att öppna alla fönster på vädring så det typ är snö i sängen när man ska sova.

han svarar med att bära ylleunderställ fram till midssommar och att sova med dubblatäcken!

tillsist så fick jag en genialisk ide och la framförslaget att man kan ha elementen på trean, mitt emellan - lagom helt enkelt
varken kallt eller varmt bara lagom!

de tittade på mig, sen på varandra - sen slutligen på mig igen och jag förstog att de tyckte det var en oerhört korkad ide.
här existerar inget lagom, det är kallt eller varmt som gäller!

välkommen hem till tuna 99!
lägenheten som en gång om året förvandlas till ett riktigt tunaghetto - samma datum som älgjakten infaller.

Jag steker lax, tittar på eurosport och läser en bok (samtidigt) när jag upptäcker att jag står med brödsmulor upp till fotknölarna!

inser sen att det måste vara något annat oidentifierat eftersom brödet tog slut för en 5 dagar sen och ingen orkat göra nånting åt det!

slår en pling till mamma som finally tagit sig iväg och handla!

Malin: öh, ska vi äta ris till fisken eftersom vi ätit potatis och biff 4 dagar i rad nu?
Mamma: Ja, absolut det låter toppen, superbra!
(mkt stressad eftersom hon säkert passar på att ringa 100 viktiga samtal, men vill dock inte visa det och spelar överengagerad och lugn)

2 min senare ringer jag upp henne igen.

Malin: hur gör man ris?
Mamma: ....
Mamma: hmm, potatis är ju också gott?!

när hon kommer hem har hon lyckats glömma nästan hälften av varorna vi behövde!
vilket inte verkar oroa henne speciellt utan sätter händerna bakom ryggen och ler triumferande 0ch ber mig välja hand!
Det ligger en hopfällbar penna i varje hand, på den ena står det Malin och på den andra Johanna.

Jag muttrar lite över att hon glömde nektarinerna men hon är så förtjust över vilken fantastisk uppfinning det är med hopfällbara pennor att hon knappt hör mig!

"så kan man fälla hop den så här sen när man skrivit klart! HAHA!"

disken bara växer och soppåsarna samlar sig utanför dörren i en enorm hög.
Dammtussarna i hörnen växer och jag vet inte om vi tänkt att allt skulle försvinna av sig själv ju längre vi väntar?

"vi blundar när vi går förbi det så syns det inte!"

Vi är alldeles för lika och det spårar ur totalt när vi inte har någon som kan skapa lite balans.
(typ som protonerna behöver neutronerna)
Vi är så förvirrade att vi sätter smöret i skafferiet och fjärrkontrollen bland tandborstarna.
Samt glömmer mobiltelefoner ovanpå skåpen!

Pappa!
Kom hem och sitt vid köksbordet och ät apelsiner samtidigt som du tittar på tv, dra dina dåliga skämt och passa kaffevattnet!

och jag saknar dig faktiskt lite!

nu blir det så här igen, det kommer ett muntert inlägg snart men först så ska jag säga hejdå till en nära vän.

en nära vän som jag förmodligen aldrig kommer se mer igen, vi släpper all kontakt för det är för komplicerat att hålla den kvar. Vi behöver den där länken du vet, den som inte finns kvar längre.

vi släpper det nu trotts att det svider,eller så är det bara för mig det svider?
jag hoppas iaf att du behåller tavlan jag gjorde till dig,

den som jag la ner så mkt tid på.