Det luktar som att någonting har dött i min trapp.
Jag kom hem 05.30 och möttes av en vägg utav död-lukt. Kanske är det en granne som ligger i någon lägenhet och ruttnar långsamt.
Någon som ingen saknar. Kanske visste inte ens någon att han fanns.

Försökte smyga in i lägenheten, pappa vaknade och kom uppfarande med ögonen knappt öppna - Bööööh?
Böööh!
En liten stund senare var även mamma vaken med håret spretandes åt alla håll
- Bööh?
Bööhh!

Vi fortsatte grymta åt varandra som grottmänniskor en stund tills de var bekräftade att jag mådde bra, jag svepte ett glas cola, slängde fisk-kläderna på balkongen och satte mig i duschen.
Lät det varma vattnet värma min stelfrusna kropp, spola bort fisk-rom från håret och fisk-fjäll från ansiktet.
Schampoonerade håret 3 gånger, trots att jag vet att det ändå inte kommer hjälpa mot lukten.
La mig i sängen 06.00 och tänkte att jag aldrig kommer sommna. Det gjorde jag, säkert 2 min senare.

16.15 vaknade jag utav att mamma sa att det var 8 bingar den här dagen. 20 ton fisk. Jag ville gråta, men grät inte.
Steg upp, åt, klädde på mig och for iväg igen.
När jag kom hem luktade det fortfarande dött i trappen.

Jag saknar mina vänner, min pojkvän och min familj. Jag saknar att inte lukta fisk, jag saknar att klä mig i fina kläder, jag saknar att mysa på kvällarna framför tv:n, jag saknar att träna, jag saknar att skriva, jag saknar att leva.
Jag saknar mitt liv.

Har haft pjamasparty med min bästa vän ikväll.

Fia satt vid datorn och skrev mejl på tyska, Jag var hysteriskt över att vi inte hade någon glass (eller bil) Fia är mer den lugna typen och bah "what ever" vi köper magnum på bowlingen.
Det slutade med att jag trampade till konsum i -2 grader medans Fia fortsatte med sina kulturella kunskaper (man måste vara väldigt trevlig mot tyskar).

Jag kom hem precis när mejlet var färdigskrivet, tajmingen var oslagbar!
Fia bytte om till sina pjamasbyxor med grodor på inköpta i Spanien för ett par år sedan, jag hade rosa hotpants och en rosa skjorta. En outfitbild glömde vi tyvärr ta.
Vi delade glassen mitt i tu precis som BlondinBella och Nils, vilket vi kunde dra slutsatsen av att det knappast är Bella som delar glassen själv (förbannat svårt att skära igenom den med en kniv).

Slog på Mamma Mia och dansade i soffan samtidigt som vi sjöng med munnen full med glass, fantastisk film! Gick och la oss och pratade till halv två, släckte lampan och pratade lite till. Fantastisk kväll, det enda som saknades var en snarkande Julia emellan oss.

Varför sover vi aldrig över hos varandra längre, det håller inte! Man kan aldrig bli för gammal för att se feel-good filmer, äta glass, ha fula pjamasar och prata strunt halva nätterna - I sådana fall tänker jag ALLTID vara ung!