jag har nu fått höra alldeles för många gånger på kort tid att jag borde göra nånting åt mitt temperament
inte att det är dåligt eller så, bara att det inte är likt mig att bli så lätt arg hela tiden.

jag är väl ingen argmänniska!

jag har ju alltid fått höra att jag är en sån jävla glad människa

"Malin, glad och positivtjej - har kreativa idéer och jobbar mkt självständigt"

okey, nu citerade jag min gamla syslöjdslärare. Men hon var inte den enda som hade nämnt "glad" i sitt omdöme till utvecklingssamtalen

glad,glad,glad,glad,glad...

det skrämmer mig lite om jag skulle förvandlas till en arg rättvisekämpande vegan som slår ner tanter i päls, vandaliserar scan bilar och eldar upp bh:ar på stan.

nej, jag vill inte vara arg - jag vill vara glad, för annars skulle jag inte vara jag. typ.


jag jobbar på det och har hittills bara blivit arg en gång den här veckan, och det var när mamma värmde min mat i mikron istället för i ugnen.
Jag skäms lite för att erkänna det, skyller det lite på blodsockerfall -. menja, sorgligt men sant.










btw så jag har ingenting emot veganer, dock tycker jag det spårar lite när de inte låter andra människor ha en annan åsikt (ex, tanter i päls)
.- jag tror inte på det.